Nya tider?
Dödade den här bloggen rätt duktigt under semestern känner jag.
Hade hur som helst ingen lust att sitta här och skriva, hoppas jag är förlåten.
Suget att dela med mig av min vardag och dom få händelsena som sker just nu är kanske inte på topp
så jag får väl se vad som blir av med den här bloggen.
Istället för att skriva på det traditionella sättet tänkte jag låta dig lära känna mig lite bättre genom lite olika meningslösa bilder, knytna till mig och min historia på något sätt.
Tänkte börja med något som alltid legat mig nära om hjärtat (fram till nu då det är två hjul som är prioriterat) och det är mina bilar av diverse kvaliét som jag ägt.
Here we go!
Min första bil som inhandlades första sommaren med körkort.
Bilen i fråga är en Daihatsu Charade årsmodell 1987.
Faktiskt bland dom bättre bilar jag ägt då den aldrig krånglade under det året jag hade den innan jag sålde den vidare.
Med första bilen föddes även mitt intresse för att bygga billjud.
Vet inte hur många gånger jag byggde om ljudet men här är några exempel:
Bil nr 2 blev en Mitsubishi Colt Turbo årsmodell 1984.
Då jag var och kollade på bilen gick det knappt att få i växlarna men busvärdet på den bilen
fick mitt 19-åriga jag att blunda för såna detaljer. Hade den väl nästan hela sommaren innan växellådan rasade utanför Hammerdal. Annan kuriosa är att den läckte så mycket olja så varje gång jag kom hem var jag tvugen att ställa en kastrull under bilen. Var inget droppande utan en jämn fin stråle ner i kastrullen när oljabn var varm.
Riktig sportratt, Nintendo 8-bitars style.
Bil nr 3 vart en Daihatsu Charade igen. Ett år äldre en den jag ägde tidigare men med en turbomatad 3-cylindrig 1.0 liters motor :) Bilens yttre skick kompenserade dock inte att turbon inte laddade så den såldes ganska snabbt igen för några kronor extra än inköpspriset.
Slet in alla grejer för tredje gången men med några extra 5,25"or i denna.
Samma sportiga inredning som i första Charaden :)
Två inte helt fungerande bilar är ju bra att ha...
Efter att ha haft två bilar samtidigt där ena inte gick att köra alls och den andra som gick som en trimmad moped i brist på laddtryck så föll det sig ganska naturligt att titta på andra kvalitéer när jag letade nästa bil.
Driftsäker, billig i drift och såna tråkiga saker.
Bil nr 4 vart en Hyundai med den otroligt maskulina modellbeteckningen Pony. Min första bilen från 90-talet. 1991 närmare bestämt. Fick agera "från A till B" bil. Gjorde faktiskt aldrig nått väsen av sig och kördes problemfritt.
Hur ful och töntig den än kan verka vara vill jag påstå att jag kanske till och med saknar den bilen. Men bara kanske.
I vanlig ordning skulle ju allt stereo-tjafs in. Lyckas jämt byta bil på vintern så man har alltid fått stå och böja strömkablar i flera minusgrader och hålla på och jävlas. Men utöver stereo, högtalare, slutsteg och baslåda så sattes det även in en dvd med världens fulaste skärmmontering.
Som synes lades mindre och mindre tid på finishen på monteringen :P
Här testade jag antagerligen världens sämsta 5-kanal sluttsteg som satt i bilen 15 minuter, sen såldes det.
Bil nr 5 var ett försök åt rätt riktning att skaffa en lite schysstare bil en vad som tidigare rullats runt i.
Bilen är en Opel Astra GSI med 16 ventiler och 150 hästkrafter. 1993 byggde Opel denna blåa bil.
Bilen köptes billigt men mycket strul, massor av timmar med felsökning och en hel del pengar lades ner på den.
Tack vara det billiga inköpspriset lyckades jag sälja bilen som en +/- noll affär.
Kompressortutor monterades i den här bilen. Var lite småkul.
Bil nr 6 var väl vad man kan kalla den stora satsningen på drömbilen just då.
Ja innom verkliga ramar då så klart :P
Bilen är en Saab R900, årsmodell 1996. Bokstaven R står för Recaro, vilka hade plockat av 200 bilar från monteringslinan och satt in en annan inredning med feta Recaro-stolar i skinn, en del kolfiberdetaljer och en egen lack som var svart med koppar pearleffekt. Efteråt har bilen utrustats med 18" fälgar, Aero-kjolpaket och 3" avgassystem med race-kat. Detta är första bilen jag köpt med färdigbyggt ljud så det var rätt skönt att slippa :)
Självklart monterades en groteskt stor öppen dumpventil :D
Allt annat än ett öppet luftfilter hade ju också varit en skandal :P
Efter att ha insett att ha en bil som man vill vårda ömt mest innebär smärta och ångest över nya repor, stora hål i vägen etc etc och ett nyvunnet intresse för skrevraketer så såldes bilen till Köping. Ny kuriosa är att jag och Mange hämtade den här bilen i Övik tillsammans. Sen gick den som sagt till Köping. Nu i sommar var jag och Mange och hämtade hans gixxer 600 nere i Köping. Så nu vet ni.
Som sagt. Två hjul vart mer intressant än fyra så för att ge plats i plånboken inhandlades bil nr 7 lite motstridigt.
En VW Golf från 1982 med tillhörande rost, skrammel och oliv i kupén. Med en bil som man kunde kapa och borra lite som man ville med föddes intresset igen att sätta in lite ljud i skorven. Innan jag sålde den belönades den även med dubbla 4" utblås :)
DVD med 7" skärm :)
Rejäla pipor!
Efter ett halvår i golfen kände jag att jag fått nog av alldeles för mycket oljud i kupén.
Var en pers att åka längre än utanför stan. Så "pärlan" såldes.
Bil nr 8 är den jag kör idag och där har jag inte mer att skriva än att den gör sitt jobb.
Och det är att gå billigt, inte krångla. DVS låta hojen kosta pengar istället :P
Så där ja! Nu vet du en hel del om mig och mina 4-hjuliga vänner. Känns rätt bra va?
Hade hur som helst ingen lust att sitta här och skriva, hoppas jag är förlåten.
Suget att dela med mig av min vardag och dom få händelsena som sker just nu är kanske inte på topp
så jag får väl se vad som blir av med den här bloggen.
Istället för att skriva på det traditionella sättet tänkte jag låta dig lära känna mig lite bättre genom lite olika meningslösa bilder, knytna till mig och min historia på något sätt.
Tänkte börja med något som alltid legat mig nära om hjärtat (fram till nu då det är två hjul som är prioriterat) och det är mina bilar av diverse kvaliét som jag ägt.
Here we go!
Min första bil som inhandlades första sommaren med körkort.
Bilen i fråga är en Daihatsu Charade årsmodell 1987.
Faktiskt bland dom bättre bilar jag ägt då den aldrig krånglade under det året jag hade den innan jag sålde den vidare.
Med första bilen föddes även mitt intresse för att bygga billjud.
Vet inte hur många gånger jag byggde om ljudet men här är några exempel:
Bil nr 2 blev en Mitsubishi Colt Turbo årsmodell 1984.
Då jag var och kollade på bilen gick det knappt att få i växlarna men busvärdet på den bilen
fick mitt 19-åriga jag att blunda för såna detaljer. Hade den väl nästan hela sommaren innan växellådan rasade utanför Hammerdal. Annan kuriosa är att den läckte så mycket olja så varje gång jag kom hem var jag tvugen att ställa en kastrull under bilen. Var inget droppande utan en jämn fin stråle ner i kastrullen när oljabn var varm.
Riktig sportratt, Nintendo 8-bitars style.
Bil nr 3 vart en Daihatsu Charade igen. Ett år äldre en den jag ägde tidigare men med en turbomatad 3-cylindrig 1.0 liters motor :) Bilens yttre skick kompenserade dock inte att turbon inte laddade så den såldes ganska snabbt igen för några kronor extra än inköpspriset.
Slet in alla grejer för tredje gången men med några extra 5,25"or i denna.
Samma sportiga inredning som i första Charaden :)
Två inte helt fungerande bilar är ju bra att ha...
Efter att ha haft två bilar samtidigt där ena inte gick att köra alls och den andra som gick som en trimmad moped i brist på laddtryck så föll det sig ganska naturligt att titta på andra kvalitéer när jag letade nästa bil.
Driftsäker, billig i drift och såna tråkiga saker.
Bil nr 4 vart en Hyundai med den otroligt maskulina modellbeteckningen Pony. Min första bilen från 90-talet. 1991 närmare bestämt. Fick agera "från A till B" bil. Gjorde faktiskt aldrig nått väsen av sig och kördes problemfritt.
Hur ful och töntig den än kan verka vara vill jag påstå att jag kanske till och med saknar den bilen. Men bara kanske.
I vanlig ordning skulle ju allt stereo-tjafs in. Lyckas jämt byta bil på vintern så man har alltid fått stå och böja strömkablar i flera minusgrader och hålla på och jävlas. Men utöver stereo, högtalare, slutsteg och baslåda så sattes det även in en dvd med världens fulaste skärmmontering.
Som synes lades mindre och mindre tid på finishen på monteringen :P
Här testade jag antagerligen världens sämsta 5-kanal sluttsteg som satt i bilen 15 minuter, sen såldes det.
Bil nr 5 var ett försök åt rätt riktning att skaffa en lite schysstare bil en vad som tidigare rullats runt i.
Bilen är en Opel Astra GSI med 16 ventiler och 150 hästkrafter. 1993 byggde Opel denna blåa bil.
Bilen köptes billigt men mycket strul, massor av timmar med felsökning och en hel del pengar lades ner på den.
Tack vara det billiga inköpspriset lyckades jag sälja bilen som en +/- noll affär.
Kompressortutor monterades i den här bilen. Var lite småkul.
Bil nr 6 var väl vad man kan kalla den stora satsningen på drömbilen just då.
Ja innom verkliga ramar då så klart :P
Bilen är en Saab R900, årsmodell 1996. Bokstaven R står för Recaro, vilka hade plockat av 200 bilar från monteringslinan och satt in en annan inredning med feta Recaro-stolar i skinn, en del kolfiberdetaljer och en egen lack som var svart med koppar pearleffekt. Efteråt har bilen utrustats med 18" fälgar, Aero-kjolpaket och 3" avgassystem med race-kat. Detta är första bilen jag köpt med färdigbyggt ljud så det var rätt skönt att slippa :)
Självklart monterades en groteskt stor öppen dumpventil :D
Allt annat än ett öppet luftfilter hade ju också varit en skandal :P
Efter att ha insett att ha en bil som man vill vårda ömt mest innebär smärta och ångest över nya repor, stora hål i vägen etc etc och ett nyvunnet intresse för skrevraketer så såldes bilen till Köping. Ny kuriosa är att jag och Mange hämtade den här bilen i Övik tillsammans. Sen gick den som sagt till Köping. Nu i sommar var jag och Mange och hämtade hans gixxer 600 nere i Köping. Så nu vet ni.
Som sagt. Två hjul vart mer intressant än fyra så för att ge plats i plånboken inhandlades bil nr 7 lite motstridigt.
En VW Golf från 1982 med tillhörande rost, skrammel och oliv i kupén. Med en bil som man kunde kapa och borra lite som man ville med föddes intresset igen att sätta in lite ljud i skorven. Innan jag sålde den belönades den även med dubbla 4" utblås :)
DVD med 7" skärm :)
Rejäla pipor!
Efter ett halvår i golfen kände jag att jag fått nog av alldeles för mycket oljud i kupén.
Var en pers att åka längre än utanför stan. Så "pärlan" såldes.
Bil nr 8 är den jag kör idag och där har jag inte mer att skriva än att den gör sitt jobb.
Och det är att gå billigt, inte krångla. DVS låta hojen kosta pengar istället :P
Så där ja! Nu vet du en hel del om mig och mina 4-hjuliga vänner. Känns rätt bra va?
